torsdag 15 november 2007

Pappa Och Taximysteriet



Mystiken bakom pappa och taxiverksamheten!

Skämmes ta mig fan!
Jag har inte publicerat något nytt blogginlägg under hela veckan. Skäms lite över det faktiskt, jag kommer ju aldrig kunna bli en bra bloggare om jag slarvar såhär. Jag har flera gånger börjat skriva men sparat dem som utkast då jag inte varit helt nöjd.

Helgen var supertrevlig! I fredags var jag på middag hos Sara, hennes mor fyllde 42. Pappa Janne gjorde en dundermiddag som självaste kungen älskat.

I lördags var det dags för nästa middag, men nu hummermiddag med släkten. Pojkvännen Alex var med och tur var det. Släkten är trevlig men det kan bli lite väl intensivt ibland. Träffas man över en fika hinner man bara prata lite om de där vanliga artighetssakerna, som tex hur skolan går, vilket väder det har varit och om något spännande hänt. Däremot under en middag hinner man prata om allt. Hur allas liv ser ut nu, hur de har sett innan, väder, vind, jakt, skvaller, politik, och så fruktansvärt mycket annat. På bussen hem höll jag på att somna trots att klockan precis slagit tolv.

Riing, Riiiing, Riiiiing, Riiiiiiing och forever young if you... Dags att hoppas upp ur sängen, Alex och mitt alarm tjuter samtidigt. Dags för mig att göra sig iordning för nu väntar ett dop. Duscha hinner jag inte göra och håret bara plattas lite extra. Ingen tid för finlir och bråttom ner till bilen. (Efter att vi berättat för pappa att Jonas erbjudit oss taxi erbjöd sig pappa köra oss till kyrkan. Det är något visst med pappa och taxi, det går bara inte. Jag undrar lite om det blir svart för hans ögon och det skriker VARNING! VARNING! inuti hans huvud då han hör ordet TAXI.) Väl framme kände jag mig ganska fräsch eftersom många var trötta efter en tuff festnatt. Min favorit psalm sjöngs och Lilleskutt var på besök, bästa dopet jag har varit på i alla fall. Massor med smörgåstårta och prinsesstårta bjöds det på efteråt och min apptit var god, lite för god. Fick skjuts in till stan och där mötte jag upp Alex.

I övrigt så har jag haft en stressig tid sedan sist då jag skrev. I kalendern stod:
*Naturkunskapsarbete
*Referatskrivning
*Geografiarbete
*Debatt

När man är så här stressad hinner inte alltid hjärnan med och igår tog det helt stop för mig. Jag och Sara sitter och jobbar med geografiarbetet

S- Det sägs att han den nya killen är nazist.
Jag- Asså, jag hade värsta långa konversationen med honom idag
S-Jaha vad pratade ni om då?
Jag- Öööööööööööööööööööööööööööö.
S- Haha det låter ju kul.
Jag- Nja jag presenterade mig och så sa han ambrrr och sedan hälsade matilda och så sa han amBerra. Thihi, jag frågade om han kallades för Berra och det hade han gjort sedan han var sex år.
S- okej
Jag- Öööööööööö, ska vi fortsätta skriva nu.
S- A det gör vi, börja med att skriva om pyramiderna.
Jag- Pyramiderna ööööööööööööö.

Haha! Så kan det gå om inte haspen är på!

Med värme från er solstråle

torsdag 8 november 2007

Cavalli för H&M


Cavalli för H&M

I år hade jag bestämt mig, jag skulle stå där i kön, uppleva så många fashionistors dröm, ruffa och buffa för att få de tjusigaste plaggen. Cavalli för H&M vilket underbart initiativ, men jag hade ett tyskprov som stod högst på "att-göra-listan", med fet text och ett stort utropstecken efter. Nästa år, då ska jag stå i kön!

Den korta guldiga klänningen och den bronsfärgade långklänningen var båda superglammiga och jag kände ett litet sug i magen. Så snygga, men what's up med allt lepordmönster? Vill inte verka tråkigt Svensson men få kan bära upp det snyggt. Grattis, till er som kan, ut och spring i era nya klänningar trots att minusgraderna härjar.


Stellas kollektion för H&M hade många godbitar, jag säger bara den hallonröda klänningen. Ni minns väll?

Hoppas att det var varmt, att det stack i näsan utav parfym, att det var fullt med hysteriska tjejer och kläder i drivor. Jag vill i alla fall uppleva det en gång, leka rövare i havet av klänningar, byxor, festtoppar och förväntningar. Kunna åka hem, lägga sig på sängen och somna med en gång. Drömma en mardröm om långklänningar som jagar mig, tröjor som försöker strypa mig och byxor som ger mig örfilar, vakna upp helt svettig av mitt eget skrik. Titta bredvid mig och genast bli på glatt humör då jag ser mina nya fynd. 2008 ska jag vara med om allt och jag längtar redan. Next year, next year, tålamod är en shoppares bästa vän.

Värme från er solstråle (med shoppingsug ända ut i lilltån)


tisdag 6 november 2007

Hösten



Nu står vintern här och knackar på dörren,
den har redan smugit in där dörren stått på glänt. Ett litet hejdå, adjö, saknar dig och vi ses igen kommer här.

HÖSTEN

Jag såg höstens sista löv
falla från sin gren
där växa nya löv i vår men den trösten är klen
jag såg höstens sista löv sakta segla ner
jag sörjer än inte men gråter inte mer
Vart tog den vägenden där klangen i min röst
då jag skrattade och grät och ropade ditt namn
jag minns en tid
då den där taggen i mitt bröst
inte alls var nånting självklart utan bara fanns ibland
vart tog den vägen
den där klangen i mitt bröst
jag ropade mig hes då jag ropade ditt namn
nu finns den ständigt
den där taggen i mitt bröst
sen du slutade att svara
sen den dagen du försvann
Jag såg hösten vandra inoch jag såg sommaren gå ut






AV: Lisa Ekdahl


Bild från: http://www.mysig.nu/maria/images/Dscf1802.jpg

måndag 5 november 2007

Espresso House


Fenomenet Espresso House

Alla tjejer skriker i kör "Espresso House, Oh my god det är så bra där".
Jag tittar ner i backen och går tyst därifrån.

Vad är det med alla hysteri kring Espresso House?
Med alla menar jag tjejer som är mellan 14 och 30 och som bara älskar hela konceptet. Första gången då jag besökte Espresso House var det stressigt. Jag skulle med tåget och ute var det fruktansvärt kallt. För att överleva resan var jag tvungen att springa inom Espresso House
för att köpa en varm kaffe att tina upp mig med. Lång kö, men inget specifikt för just dem på centralstationen. Problemet var att den inte bara var fruktansvärt lång, utan att kön bildats då personalen jobbade i slow motion.

Jag fick tillslut min efterlängtade kaffe och sprang i ett jihu till tåget. Kaffet var varmt och det var det ända som betydde något denna gången. Vid senare besök på
Espresso House
har jag bara retat mig mer och mer på det mesta. På kaffet kan jag inte klaga, eftersom jag hellre dricker te eller varm choklad med grädde, men i övrigt så är det inte många rätt. Personalen är otrevlig, mycket disk står ute på borden och hur roliga är de torra smörgåsarna med fågelfrön egentligen. Inget jag tycker det är värt att jubla för.

Något annat som slagit mig är att alla kakor och bakverk som ligger framme för att se dekorativa och smaskiga ut, blir till följd av detta alldeles torra. Personligen äter jag hellre en mjuk bulle som känns fräsch men kanske inte legat framme och sett "god" ut, än en som legat framme hela dagen. Alla har ju rätt att välja själva och jag tycker inte mindre om en person som vill äta en torr bulle, men jag förstår inte att folk går dit då man kan välja själv.
Det finns så många mysiga caféer, som faktiskt har syndigt goda bakverk, jag går hellre dit och myser. Att man går till
Espresso House
för att träffa folk förstår jag för många trevliga människor går dit och jag kan förstå om man ska köpa en kaffe på vägen till jobbet och går dit. De har ju mycket godare kaffe än 7eleven och pressbyrån, men att sitta där med disk på borden och så mycket folk runt omkring, hm Jag måste fråga er:
Vad tycker ni om
Espresso House?
Varför tycker ni som ni gör?
Är det bara en grej som är hipp och snart kommer gå över?

Snälla hjälp mig, jag kanske bara har fått för mig att det bara är ett tråkigt och opersonligt ställe. Kanske är kakorna goda och disken på borden charmig. Den sura personalen jag träffat på kanske bara haft dåliga dagar och alltid annars är trevliga och glada. Behöver lite positivt om Espresso House
för att kunna förstå och vidga mina vyer.

Med värme från er solstråle.

Allvaret


Allvaret!

Pappa ruffsar till håret och säger, nu börjar allvaret igen. Detta innebär att ledigheten börjar lida mot sitt slut. Tyvärr hade också detta lovet ett slut, men jag har haft ett mysigt lov och hunnit med det jag ville.

Först var jag hos mor på koster en sväng och varvade ner. Veckorna innan lovet höll på att ta kol på mig, var lite rädd för att gå in i väggen nästan. Sista inlämningen skickade jag in strax innan midnatt, men sedan kunde jag pusta ut. Efter min visit hos mor åkte jag hem igen och hade en shoppingdag med Sara. Vi fixade en present till pojkvännen som fyllde arton i lördags. En dag shopping räckte inte för att tillfredsställa mitt behov, så det fick bli en till men denna gången med kusinen, Matilda. I fredagsnatt sov jag ensam hemma för första gången i mitt liv. Det var lite ovant så jag sov i soffan för att ha tv:n som sällskap. Hela helgen blev det födelsedagsfirande, med restaurang besök och släktmiddag. Mycket mycket trevligt!

Att komma tillbaka till allvaret var inte så farligt idag, humöret var på topp, trots att väckarklockan tjöt halv sju. Alla klasskamrater var utvilade och glada efter lovet, inlämningarna och proven gick bra och lektionerna var lätta att hänga med på.
Hoppas ni andra också har haft det bra under veckan, även om ni inte haft ett skönt lov.

Jag såg några barn som firade Halloween, var det några utav er som firade? Vill gärna höra hur i så fall! Förr firade vi alltid hos farmor med spökjakter, pumpaurgröpningar och Halloweenmat. I år däremot blev det inget firande alls, känns lite tråkigt, eftersom jag vill ta vara på alla tillfällen som finns ger en chansen att spöka ut sig. Jag får börja förebereda mig inför nästa år istället, då jäklar ska det spökas.

Värme från er solstråle.