Pappa Och Taximysteriet

Mystiken bakom pappa och taxiverksamheten!

Skämmes ta mig fan!
Jag har inte publicerat något nytt blogginlägg under hela veckan. Skäms lite över det faktiskt, jag kommer ju aldrig kunna bli en bra bloggare om jag slarvar såhär. Jag har flera gånger börjat skriva men sparat dem som utkast då jag inte varit helt nöjd.

Helgen var supertrevlig! I fredags var jag på middag hos Sara, hennes mor fyllde 42. Pappa Janne gjorde en dundermiddag som självaste kungen älskat.

I lördags var det dags för nästa middag, men nu hummermiddag med släkten. Pojkvännen Alex var med och tur var det. Släkten är trevlig men det kan bli lite väl intensivt ibland. Träffas man över en fika hinner man bara prata lite om de där vanliga artighetssakerna, som tex hur skolan går, vilket väder det har varit och om något spännande hänt. Däremot under en middag hinner man prata om allt. Hur allas liv ser ut nu, hur de har sett innan, väder, vind, jakt, skvaller, politik, och så fruktansvärt mycket annat. På bussen hem höll jag på att somna trots att klockan precis slagit tolv.

Riing, Riiiing, Riiiiing, Riiiiiiing och forever young if you... Dags att hoppas upp ur sängen, Alex och mitt alarm tjuter samtidigt. Dags för mig att göra sig iordning för nu väntar ett dop. Duscha hinner jag inte göra och håret bara plattas lite extra. Ingen tid för finlir och bråttom ner till bilen. (Efter att vi berättat för pappa att Jonas erbjudit oss taxi erbjöd sig pappa köra oss till kyrkan. Det är något visst med pappa och taxi, det går bara inte. Jag undrar lite om det blir svart för hans ögon och det skriker VARNING! VARNING! inuti hans huvud då han hör ordet TAXI.) Väl framme kände jag mig ganska fräsch eftersom många var trötta efter en tuff festnatt. Min favorit psalm sjöngs och Lilleskutt var på besök, bästa dopet jag har varit på i alla fall. Massor med smörgåstårta och prinsesstårta bjöds det på efteråt och min apptit var god, lite för god. Fick skjuts in till stan och där mötte jag upp Alex.

I övrigt så har jag haft en stressig tid sedan sist då jag skrev. I kalendern stod:
*Naturkunskapsarbete
*Referatskrivning
*Geografiarbete
*Debatt

När man är så här stressad hinner inte alltid hjärnan med och igår tog det helt stop för mig. Jag och Sara sitter och jobbar med geografiarbetet

S- Det sägs att han den nya killen är nazist.
Jag- Asså, jag hade värsta långa konversationen med honom idag
S-Jaha vad pratade ni om då?
Jag- Öööööööööööööööööööööööööööö.
S- Haha det låter ju kul.
Jag- Nja jag presenterade mig och så sa han ambrrr och sedan hälsade matilda och så sa han amBerra. Thihi, jag frågade om han kallades för Berra och det hade han gjort sedan han var sex år.
S- okej
Jag- Öööööööööö, ska vi fortsätta skriva nu.
S- A det gör vi, börja med att skriva om pyramiderna.
Jag- Pyramiderna ööööööööööööö.

Haha! Så kan det gå om inte haspen är på!

Med värme från er solstråle

Cavalli för H&M

Cavalli för H&M

I år hade jag bestämt mig, jag skulle stå där i kön, uppleva så många fashionistors dröm, ruffa och buffa för att få de tjusigaste plaggen. Cavalli för H&M vilket underbart initiativ, men jag hade ett tyskprov som stod högst på "att-göra-listan", med fet text och ett stort utropstecken efter. Nästa år, då ska jag stå i kön!

Den korta guldiga klänningen och den bronsfärgade långklänningen var båda superglammiga och jag kände ett litet sug i magen. Så snygga, men what's up med allt lepordmönster? Vill inte verka tråkigt Svensson men få kan bära upp det snyggt. Grattis, till er som kan, ut och spring i era nya klänningar trots att minusgraderna härjar.

Stellas kollektion för H&M hade många godbitar, jag säger bara den hallonröda klänningen. Ni minns väll?

Hoppas att det var varmt, att det stack i näsan utav parfym, att det var fullt med hysteriska tjejer och kläder i drivor. Jag vill i alla fall uppleva det en gång, leka rövare i havet av klänningar, byxor, festtoppar och förväntningar. Kunna åka hem, lägga sig på sängen och somna med en gång. Drömma en mardröm om långklänningar som jagar mig, tröjor som försöker strypa mig och byxor som ger mig örfilar, vakna upp helt svettig av mitt eget skrik. Titta bredvid mig och genast bli på glatt humör då jag ser mina nya fynd. 2008 ska jag vara med om allt och jag längtar redan. Next year, next year, tålamod är en shoppares bästa vän.

Värme från er solstråle (med shoppingsug ända ut i lilltån)

Hösten

Nu står vintern här och knackar på dörren,
den har redan smugit in där dörren stått på glänt. Ett litet hejdå, adjö, saknar dig och vi ses igen kommer här.

HÖSTEN

Jag såg höstens sista löv
falla från sin gren
där växa nya löv i vår men den trösten är klen
jag såg höstens sista löv sakta segla ner
jag sörjer än inte men gråter inte mer
Vart tog den vägenden där klangen i min röst
då jag skrattade och grät och ropade ditt namn
jag minns en tid
då den där taggen i mitt bröst
inte alls var nånting självklart utan bara fanns ibland
vart tog den vägen
den där klangen i mitt bröst
jag ropade mig hes då jag ropade ditt namn
nu finns den ständigt
den där taggen i mitt bröst
sen du slutade att svara
sen den dagen du försvann
Jag såg hösten vandra inoch jag såg sommaren gå ut

AV: Lisa Ekdahl


Bild från: http://www.mysig.nu/maria/images/Dscf1802.jpg

Espresso House

Fenomenet Espresso House

Alla tjejer skriker i kör "Espresso House, Oh my god det är så bra där".
Jag tittar ner i backen och går tyst därifrån.

Vad är det med alla hysteri kring Espresso House?
Med alla menar jag tjejer som är mellan 14 och 30 och som bara älskar hela konceptet. Första gången då jag besökte Espresso House var det stressigt. Jag skulle med tåget och ute var det fruktansvärt kallt. För att överleva resan var jag tvungen att springa inom Espresso House för att köpa en varm kaffe att tina upp mig med. Lång kö, men inget specifikt för just dem på centralstationen. Problemet var att den inte bara var fruktansvärt lång, utan att kön bildats då personalen jobbade i slow motion.

Jag fick tillslut min efterlängtade kaffe och sprang i ett jihu till tåget. Kaffet var varmt och det var det ända som betydde något denna gången. Vid senare besök på Espresso House har jag bara retat mig mer och mer på det mesta. På kaffet kan jag inte klaga, eftersom jag hellre dricker te eller varm choklad med grädde, men i övrigt så är det inte många rätt. Personalen är otrevlig, mycket disk står ute på borden och hur roliga är de torra smörgåsarna med fågelfrön egentligen. Inget jag tycker det är värt att jubla för.

Något annat som slagit mig är att alla kakor och bakverk som ligger framme för att se dekorativa och smaskiga ut, blir till följd av detta alldeles torra. Personligen äter jag hellre en mjuk bulle som känns fräsch men kanske inte legat framme och sett "god" ut, än en som legat framme hela dagen. Alla har ju rätt att välja själva och jag tycker inte mindre om en person som vill äta en torr bulle, men jag förstår inte att folk går dit då man kan välja själv.
Det finns så många mysiga caféer, som faktiskt har syndigt goda bakverk, jag går hellre dit och myser. Att man går till Espresso House för att träffa folk förstår jag för många trevliga människor går dit och jag kan förstå om man ska köpa en kaffe på vägen till jobbet och går dit. De har ju mycket godare kaffe än 7eleven och pressbyrån, men att sitta där med disk på borden och så mycket folk runt omkring, hm Jag måste fråga er:
Vad tycker ni om Espresso House?
Varför tycker ni som ni gör?
Är det bara en grej som är hipp och snart kommer gå över?

Snälla hjälp mig, jag kanske bara har fått för mig att det bara är ett tråkigt och opersonligt ställe. Kanske är kakorna goda och disken på borden charmig. Den sura personalen jag träffat på kanske bara haft dåliga dagar och alltid annars är trevliga och glada. Behöver lite positivt om Espresso House för att kunna förstå och vidga mina vyer.

Med värme från er solstråle.

Allvaret

Allvaret!

Pappa ruffsar till håret och säger, nu börjar allvaret igen. Detta innebär att ledigheten börjar lida mot sitt slut. Tyvärr hade också detta lovet ett slut, men jag har haft ett mysigt lov och hunnit med det jag ville.

Först var jag hos mor på koster en sväng och varvade ner. Veckorna innan lovet höll på att ta kol på mig, var lite rädd för att gå in i väggen nästan. Sista inlämningen skickade jag in strax innan midnatt, men sedan kunde jag pusta ut. Efter min visit hos mor åkte jag hem igen och hade en shoppingdag med Sara. Vi fixade en present till pojkvännen som fyllde arton i lördags. En dag shopping räckte inte för att tillfredsställa mitt behov, så det fick bli en till men denna gången med kusinen, Matilda. I fredagsnatt sov jag ensam hemma för första gången i mitt liv. Det var lite ovant så jag sov i soffan för att ha tv:n som sällskap. Hela helgen blev det födelsedagsfirande, med restaurang besök och släktmiddag. Mycket mycket trevligt!

Att komma tillbaka till allvaret var inte så farligt idag, humöret var på topp, trots att väckarklockan tjöt halv sju. Alla klasskamrater var utvilade och glada efter lovet, inlämningarna och proven gick bra och lektionerna var lätta att hänga med på.
Hoppas ni andra också har haft det bra under veckan, även om ni inte haft ett skönt lov.

Jag såg några barn som firade Halloween, var det några utav er som firade? Vill gärna höra hur i så fall! Förr firade vi alltid hos farmor med spökjakter, pumpaurgröpningar och Halloweenmat. I år däremot blev det inget firande alls, känns lite tråkigt, eftersom jag vill ta vara på alla tillfällen som finns ger en chansen att spöka ut sig. Jag får börja förebereda mig inför nästa år istället, då jäklar ska det spökas.

Värme från er solstråle.

God morgon, för vem?

God Morgon!

God morgon, en till synes trevlig artighetsfras!
Ska sanningen fram så är god morgon något av det värsta jag kan få höra ibland.

När morgon varit kaotisk, ögonen knappt hunnit öppna sig och frukosten glömde man av i bara farten. Till bussen fick man springa och när man precis kommer fram till dörren låter det, pssch och bussen börjar köra ifrån en. Stressad som en gnu tittar man igenom bussturlistorna och inser att nästa buss kommer om några minuter, de där minuterna man behövde för att hinna i tid. Nu är det ingen idé att gå hem igen och det ända man kan göra är att läsa igenom föredraget man ska hålla och inte kan så bra som man egentligen borde kunna. Men vad nu då, jo alla papprerna ligger hemma, när man gör den fasansfulla upptäckten kommer nästa buss. Bara att hoppa på, stå och trängas med massor av människor fast man mest av allt längtar tillbaks till sängen. Väl framme är man lite sen men läraren är försenad pga. morgon trafiken. Man står där är anfådd, som om man sprungit maraton och tänker " hm, hann jag borsta tänderna" och" låste jag verkligen dörren, i så fall var tog nycklarna vägen". När försöket till glatt morgonhumör mest känns pinsamt och man och ångrar att man stigit upp, så säger hela klassen i kör -GOD MORGON!
Det där sista snälla som man bara inte vill höra, orden känns som ett hån.
God morgon, för vem fan då, tänker man, men får glatt säg god morgon tillbaka och ta plats i klassrummet.

Jag tror och hoppas att alla känner igen sig till en viss del i min berättelse, så varför inte bara vara lite förstående när någon haft en tuff början av dagen. Skippa de så överreklamerade orden GOD MORGON och försök istället göra resten av dagen till något bra för den personen.

Känns bra att skriva detta när jag själv inte börjar förrän tjugo i ett, slipper allt vad stressa heter, men se det inte som ett hån. Jag unnar er gärna en sovmorgon då och då.

Värme från er lilla Solstråle.

What's Another Year?

What's Another Year?

Fidingen is back in town!

En alldeles vanlig måndag

Helgen var väldigt mysig, jag tillbringade den hos min mor på Koster. Det hände inget överdrivet ball, men vad kan man förvänta sig utav en ö med 70 invånare varav minst 55 utav dem är pensionärer. Mor har bytt jobb och har blivit stylish mamma, istället för WoW mamma, mycket, mycket bra. Hon kom och mötte oss på fyrhjulingen i stövlar som är to die for och het klänning från Coola Anna, vilket passar min coola mamma.
Våra lediga dagar fylldes med tvångspromenad, fyrhjulingspromenad, mys i soffan och ett rejält bullbak. Mina bullar smakade fattigariddare och blev inte alls lika goda som lillens och mammas.

Väl hemma igen träffade jag lovely boyfriend och tittade på film, nya Beck, inte min favorit filmkategori, men den var ändå helt okej. Boyfriend sov över och imorse var jag på toppen humör och dansade omkring, det gamla ordspråket "morgonstund har guld i mun" stämde verkligen in. Med mitt glada humör placerade jag rumpan framför datorn och började skriva mitt energiarbete som ska vara klart i veckan, men allt eftersom försvann mitt glada humör och när skolan väl började var det ett minne blott. Skolan var inte särskilt givande, hade jag legat hemma och petat mig i naveln hela dagen, hade jag lärt mig mer.

Till middag blev det farmors egen stekta makrill och potatis, mums, mums! Nu var vi här då, dags att fortsätta med energiarbetet men såhär O-kreativ har jag nog aldrig känt mig. Jag har helt enkelt ingen energi att skriva mitt arbete och intresset för en promenad till macken och köpa en glass är mycket större än intresset för att klara ut världens energiproblem. Sorgligt och egoistisk, tyvärr sant också.

Hela dagen har jag nynnat på låten what's another year och visst är det en riktig tio-poängare men ack så tråkigt när man bara kan fyra ord i refrängen. Så jag tänkte nu lära mig en lite längre bit, inte hela för jag orkar inte bli överansträngd.

I've been waiting, such a long time
Looking out for you
But you're not here
What's another year

I've been waking such a long time
Reaching out for you
But you aren't near
What's another year

What's another year
For someone who's lost everything that he owns
What's another year
For someone who's getting used to bein' alone

I've been praying, such a long time
It's the only way to hide the fear
What's another year

Av: Johnny Logan

Jag längat redan till helgen:-(
Hoppas jag överlever veckan ut, för helg är alltid mysigt!

Detta var allt från er solstråle idag!

en bloggande solstråle

Hejsan!

Att börja blogga har jag länge funderat på och nu har jag äntligen kommit igång. Jag har hela tiden varit farsinerats´utav bloggare men ändå varit riktigt anti. Jag hävdar nämligen att få har så "intressanta" liv att det är värt att skriva ner. Tro nu inte att jag anser mig själv ha ett så "intressant"liv att det är värt att skriva om, men jag älskar att skriva, har massor med åsikter och derlar gärna med mig utav detta . Alltså borde jag vara den ultimata bloggaren. Hmm, i alla fall om prioriterar om min värdefulla tid och hittar inspiration från er som dagligen rusar förbi mig, skrattar åt mig i smyg, pratar med mig och busar med mig.

En presentation vore väl bra såhär i början.

Sofia heter jag, men kallas av de allra flesta för fia. Jag är 16 år och började i höstas på gymnasiet, där trivs jag bra och har skaffat mig nya vänner och "känningar".( En känning är en man kan hälsa på om man råkar träffas på bussen, men inte behöver prata hela resan med, för så bra känner man inte varandra än)
Mina föräldrar är skilda och nu bor jag med min far och lillasyster på heltid och träffar mor någon helg i månaden. Jag umgås mest med pojkvännen och de utvalda, Sara och Matilda (min kusin). Jag promenerar mycket, fikar mycket och äter sjukligt mycket med glass hela tiden. Jag vill ha en hund, men får inte ha det, grrr.
Jag äger nästan en fyrhjuling och är duktig på att köra fort. lite om mig till att börja med.

Höst, Höst Och Vipps Så Var Det Höst Igen!

Hur jag än försöker så återkommer hösten. Det är helt klart den vackraste årstiden, men jag har ett problem.

Alla höstar hittills som jag kan minnas har jag varit "mörkerdeprimerad". När solen slutar att skina och dess otrevliga broder rengnet tar över, tar mitt sura jag över min vanliga SolstrålenFia. Den här hösten ska jag försöka så gott det går att utmana regnet och själv vara lysande glad precis som solen annars är. Därför ska jag ängna mig åt en massa trevliga saker och tänka så lite som mäjligt på deprimerande och ångestframkallande saker. För att klara av det blir mina framtida höstdagar fyllda av bio och popcorn, långa promenader, glass, och frukost på sängen. Frukost på sängen fick jag idag och livet känns relativt enkelt, så det är något att rekomendera.

Allt från er Solstråle. (för idag)