onsdag 9 januari 2008

Lyckans hemlighet

Vad är lyckans hemlighet?

Vad är egentligen lycka, vad är egentligen meningen med livet, vad är döden? Alla människor ställer sig säkert dessa frågor minst en gång i livet. Nya funderingar dyker upp, finns det några svar? Får man någonsin veta vad som stämmer, om lycka finns, vad som är meningen med livet, eller vad döden är? Frågorna blir många och jag tror att man själv får bestämma sina svar. Jag tror att man måste komma på vad som är lycka för en själv, vad man själv tror är meningen med livet och vad döden är. På så vis kan man få ett ett lyckligt liv med en mening och ett bra slut på allt, döden, om nu döden är slutet, för vem har sagt det egentligen?


Efter att ha läst boken Alkemisten, hittade jag ett svar på frågan, vad som är lyckans hemlighet, som jag fastnade för. Läs, njut och ta åt er.

Han föreslog att den unge besökaren skulle ta en tur genom slottet och komma tillbaka om två timmar.
´Under tiden skulle jag vilja be dig göra något´, avslutade den vise och gav ynglingen en tesked i vilken han hällde två droppar olja. ´Bär den här skeden medan du promenerar runt, utan att spilla en ut oljan´
Ynglingen började gå uppför och nedför palatsets alla trappor, hela tiden med ögonen fästa på skden. Efter två timmar återvända han till det rum där den vise mannen uppehöll sig´Nå´, frågade den vise, ´såg du de persiska väggbonaderna i min matsal? Såg du trädgården som det tog mästaren bland trädgårdsanläggare tio år att skapa? Lade du märket till de vackra pergamenten i mitt bibliotek?´
Ynglingen erkände skamset att han inte hade sett någonting. Det enda han hade bekymrat sig om var att inte spilla ut oljedropparna som den vise anförtrott honom.
´Gå då tillbaka och lär känna min underbara värld´, sade den vise mannen.´Du kan inte lita på en man om du inte sett hans hem.
Ynglingen kände sig genast lugnare, tog skeden och började åter promenera runt i palatset, och lade denna gång noga märke till alla konstverk som hängde på väggarna och i taken. Han betraktade trädgårdarna, de omkringliggande bergen, blommornas fulländning, den finess som låg bakom varje konstföremåls placering. Åter hos den vise mannen redogjorde han i detalj för allt han hade sett.
´Men var är de två oljedropparna jag gav dig?´, frågade mannen.
När ynglingen tittade på skeden förstod han att han hade spillt ut oljan.
´Det är här är det enda råd jag har att ge dig´,yttrade den visaste av alla vise. ´Lyckans hemlighet ligger i att uppmärksamma allt det underbara i världen och ändå aldrig glömma de två oljedropparna i skeden´."

Ur Alkemisten s.36-37, skriven av Paulo Coelho.

Värme er solstråle som älskar Alkemisten

Inga kommentarer: