Sommaridyllen fryser till is

Sommaridyllen fryser till is

Varför vill människor höra att andra människor mår dåligt? Mår de så dåligt själva att de tragiskt nog mår bättre av att höra om andras svårigheter och olyckligheter. Inte vet jag, men jag har ofta den här konverstionen som följer nedan med människor som lägger sig i för att vara "snälla". Konversationen tar slut om jag inte berättar att allt är lite eländigt. Jag får inte säga att det är bra då tar den slut, inte heller att det är alldeles för dåligt så att de inte kan hantera situationen heller, det gäller att hitta en balans, precis som med allt annat.

– Jag bor med pappa och min syster
– Jaha
– A och så hälsar jag på mamma ungefär varannan helg och bor där under alla lov
– Jaha, var bor hon då?
– På Koster, Nordkoster
– Åhh, där är det så underbart på somrarna, vi har seglat dit flera gånger och Per var ofta där på somrarna när han var liten.
– Ja det är väldigt vackert!
– Men är det inte väldigt kallt och tomt på vintern? Går det några båtar och finns det någon affär?
– Ehh, jo och svaret på de andra två frågorna är ja.

Där tar konversationen slut om jag inte orkar berätta för dem det de vill höra, att det är fasansfullt kallt, att inga människor under 100 år är bofasta och att båten bara går till fastlandet några få gånger per dag. Det är ingen idé att förklara för dessa människor att det är just det som är charmen med Koster. Man kan gå ut på långa promenader utan att träffa massor med människor. Det krävs ingen makeup värdig självaste sessan om man skulle råka stöta på någon. Springer man på någon ute på den lilla stigen ute vid rullstensåsen, bredvid det gigantiska havet så nickar man bara lite åt varandra och fortsätter i sina egna tankar på sin egen promenad. Skvallerblaskor behöver man inte köpa. Otrogna män som varit med grannen, saker som stulits, arvstvister, någon som druckit en hel massa för mycket, folk som åker ut med båten för att slå ner en gammal gubbe, ja det är vardagsmat och hör inte till ovanligheterna. På morgonen på båten in till Strömstad sitter kosterborna vid ”sina bord”. Några tanter sitter och skvallrar, någon ligger och sover med öppen mun, några äter frukost och andra gör sig i ordning. Jag diggar det! Måste bara erkänna att jag gärna har makeup som passar själva sessan även om jag bara ska ut på en liten promenad på Koster, men det är ju sådan jag är, än så länge.

Värme från solstrålen, på ”Djävulsön”